Vi sluter cirkeln och förlänger armaturernas livscykel
Det blir allt vanligare att bygga om gamla armaturer för att spara material och energi. Ibland är kärlek och tekniska kunskaper det enda som behövs för att en sliten gammal armatur ska lysa igen. Vi träffade Emma Hallman, Mathilda Holl och Andreas Ekslätt, teamet bakom ReLight på Fagerhult, för att diskutera utmaningarna med att hitta lösningar som gör det möjligt att återanvända gamla armaturer.
Fagerhult genomsyras av en innovationskultur som påverkar alla aspekter av arbetet. Möjligen kommer den från grundaren Bertil Svensson, som ofta löste problem med små medel, i kombination med nyfikenhet och entusiasm. Men på den tiden var hållbarhet inte direkt något buzzword. Att använda jordens resurser på ett medvetet sätt och eftersträva hög kvalitet har dock alltid varit viktigt för Fagerhult. Idag finns ett nytt fokus på cirkularitet som tvingar oss att utmana invanda föreställningar och hitta långsiktiga lösningar.
Fagerhults avdelning Bespoke Lighting Solutions (BLS) har utvecklat unika armaturer och anpassade lösningar i många år. Att renovera och uppdatera gamla armaturer är alltså något vi kan. Att återanvända och bygga om gamla armaturer för att minska klimatpåverkan har dock blivit en allt större del av vår verksamhet. I denna process uppgraderas gårdagens design och teknik utifrån dagens kunnande för att möta morgondagens krav.
– Vi vill göra det lättare att återanvända armaturer. Vi har kompletta standardsatser för många armaturer som beställs mer eller mindre användningsklara. Vi gör en grundlig analys av alla förfrågningar och utformar lösningar som utgår från vår syn på ljuskomfort och kvalitet. Vi förfinar hela tiden vår process för att det ska vara möjligt att återanvända så mycket som möjligt. Emma Hallman, Business Development Manager
ReLight – ge dina gamla armaturer nytt liv
För ReLight-teamet på Fagerhult finns det inga konstiga frågor eller omöjliga lösningar. Varje dag tar de emot förfrågningar om specialutvecklade belysningslösningar för projekt på Fagerhults marknader. Det är en komplicerad process, men med tiden har de lärt sig att det i vissa projekt är bättre att återanvända gamla armaturer istället för att investera i nya.
– För oss är armaturens kvaliteter i ljuskomfort, säkerhet och estetik kärnan i varje ReLight-projekt. På begäran räknar vi även ut om – och hur mycket – vi kan minska armaturens totala klimatpåverkan under hela dess livscykel.", säger Emma Hallman.
Inom ReLight finns en uttalad vilja att spara material och energi – och göra en insats för miljön genom att uppdatera armaturerna. Alla gamla armaturer kan dock inte leva för alltid. Vissa är föråldrade och dem är det bättre att återvinna än att renovera.
– Om omständigheterna inte uppfyller våra krav och armaturen inte kan byggas om går vi inte vidare med projektet. Vi skulle aldrig kompromissa med ljuskomfort, kvalitet, säkerhet eller armaturens utseende om det inte resulterar i en lösning av hög klass, säger Emma Hallman.
På Fagerhult är säkerhet och kvalitet den röda tråden som är gemensam för alla produkter. ReLight är inget undantag. CE-märkning och testning är mycket viktiga delar av processen.
– För att säkerställa den övergripande kvaliteten är den uppdaterade armaturen CE-märkt i sin helhet innan leverans. Vi vill också göra installationen på plats både smidig och snabb och det nya kitet är så nära en komplett armatur som möjligt, säger Andreas Ekslätt.
TEXT LINDA KARLSSON
FOTO BJÖRN CEDER
Vill du se över din belysning?
Behöver du uppdatera, byta ut eller göra om din befintliga belysningslösning? Eller vill du kanske bara veta lite mer om hur ReLight-projektet går till? Läs mer om ReLight och kontakta gärna din Fagerhultskontakt för vägledning och mer information.
Läs merRelaterade nyheter
Återbrukade tryckplåtar i Fagerhults nya armaturer av papp
En tryckplåt som gjort sitt kan få ett nytt liv som komponent i en armatur. Det är precis vad som händer i tak- och hörnversionen av armaturen Wrapped, där använda tryckplåtar återbrukas och blir en väsentlig del av konstruktionen. Återbruket av tryckplåtarna sammanfattar begreppet industriell symbios på ett ypperligt sätt: att en restprodukt från en verksamhet blir en värdefull insatsvara i en annan. Idén tog form vid ett köksbord i Lund, när Fagerhults hållbarhetschef Niclas Thulin var på besök hos sina föräldrar.– De frågade hur det går på jobbet och jag berättade om Kvisten, som vi var i slutfasen med då. Till den återbrukade vi reflektorer från uttjänta tv-apparater, och så nämnde jag att vi letade efter fler restmaterial att återbruka.Niclas berättade vidare om att man behöver ett kontinuerligt flöde och samma kvalitet över tid, och helst också samma format.– Och då kläcker min pappa, som jobbat i tryckeribranschen under hela sitt yrkesliv, att ”men vad tusan, vi har ju tryckplåtar i massor. De är av finaste kvalitet, alltid samma format – och de återvinns.” Dagen efter hämtade han hem ett par tryckplåtar som jag sedan tog med till jobbet och lämnade till mina kollegor på utvecklingsavdelningen. – Jag såg direkt att de påminde om material vi använder i många av våra armaturer. Dessutom var det ett stort flöde, hög och jämn kvalitet och ungefär samma storlek. Alla de egenskaper vi letade efter fanns där. Citat Niclas Från tryckeri till armatur När tryckplåtarna landat hos Fagerhults utvecklingsavdelning, väckte de snabbt intresse – kunde de passa i de nya Wrapped-armaturerna?– Jag hade kontakt med tryckeriet kring Wrapped och hur vi kunde använda papper till själva armaturstommen. Då hade jag tryckplåtarna i bakhuvudet och lyfte frågan med dem. De nappade direkt, säger Jonathan Levinsson, Design Engineer på Fagerhult. Tryckeriet använder stora mängder tryckplåtar och nu används en del av dem till Wrapped Hörn och Wrapped Ytmonterad (tak). Plåten monteras invändigt, som en del av konstruktionen, och bidrar bland annat till elsäkerheten genom att fungera som ett isolations- och jordningsskikt. Den ger också stabilitet och kan användas för att fästa exempelvis kablar och andra komponenter. Cirkulärt flöde. En rest från en bransch skapar värde i en annan. – Att plåtarna har samma mått och utförande över tid ger ett stabilt materialflöde och gör det möjligt att planera produktionen. Det är en viktig fördel för oss, säger Jonathan. Börja med materialet – inte produkten Arbetet visar också på en viktig princip när det gäller industriell symbios. Ofta är det lättare att hitta en användning för en restprodukt än att först bestämma vilken produkt man vill göra och därefter försöka hitta ett lämpligt återbrukat material.– Jag tror att man måste börja med råvaran och sedan designa komponenten utifrån den. Om man först designar en komponent och sedan försöker hitta ett material som passar blir det jättesvårt, säger Niclas.Tryckplåtarna är ett tydligt exempel. Om Fagerhult i stället hade börjat med frågan ”var kan vi hitta plåt som restprodukt?” hade sökandet sannolikt riktats mot metallindustrin.– Vi hade kanske letat efter någon verksamhet som bockar eller stansar plåt. Vi hade aldrig tänkt på tryckerierna, som är en helt annan typ av verksamhet. Det är det som är så intressant med industriell symbios.Att hitta nya kopplingar är samtidigt inte enkelt.– Det är svårt att veta vilka restprodukter andra verksamheter har, i ett läge när man inte alltid vet exakt vad man själv letar efter. Jag tror att det skulle behövas fler forum där man får insyn i andra branscher och verksamheter och kan prata om industriell symbios mer förutsättningslöst, säger Niclas. Genom att dela och utveckla idéer möjliggör Niclas och Jonathan nya innovativa samarbeten. Idéer som får vandra mellan avdelningar På Fagerhult finns redan ett arbetssätt som gynnar den typen av idéutbyte. Niclas och Jonathan bollar löpande idéer, och en mindre grupp med personer från Sustainability och R&D träffas då och då för att fånga upp nya uppslag.– Vi skickar mycket idéer mellan oss. Det är kul att se vad Jonathan fastnar för och inte. Ibland har någon sprungit på något som vi sedan kan arbeta vidare med, säger Niclas.I fallet med tryckplåtarna kom lösningen från ett oväntat håll.– Det var egentligen bara flyt. Min pappa satt inte och funderade på hur han skulle lösa ett problem åt Fagerhult. Men när jag berättade vad vi behövde såg han möjligheten direkt. Han är finurlig och brukar hitta egna lösningar, säger Niclas. Det är nästan så att jag retar mig lite på att jag inte kom på det själv. En lösning som knyter ihop flera flöden Än har inga beräkningar på den exakta klimatvinsten gjorts. Däremot är principen tydlig: när ett befintligt material kan användas i stället för jungfrulig råvara finns potential att minska behovet av nya resurser.– Man behöver vara öppen genom hela kedjan och våga titta utanför sin egen bransch. Rätt material kan finnas på ett ställe där man aldrig ens hade tänkt leta, avslutar Niclas Thulin.
Fagerhult minskar CO₂-utsläppen med 49 procent på fem år
Materialval, produktinnovationer, återbruk och ett systematiskt analysarbete ligger bakom Fagerhults minskade klimatpåverkan. På fem år har de totala CO₂‑utsläppen minskat med 49 procent – en nivå som långt överträffar de egna målen. Att hushålla med resurserna har varit grundpelare genom Fagerhults 80 år långa historia – och det präglar fortfarande verksamheten. Sedan 2021 har arbetet fått ett ännu tydligare fokus och en klar riktning: tydliga mål för koldioxidutsläpp, långsiktiga planer och ett omfattande hållbarhetsarbete baserat på livscykelanalyser (LCA).– En så stor minskning på så kort tid visar att systematiskt arbete verkligen gör skillnad. Det är resultatet av många stora – och små – initiativ där varje förbättring bidrar till helheten, säger Josefin Carlsson, Hållbarhetsspecialist på Fagerhult. Fagerhults totala CO₂‑utsläpp har minskat med 49 procent jämfört med 2021. Många initiativ – en gemensam riktning Bakom framgångarna ligger en rad strategiska beslut inom produktutveckling och processer. Arbetet har drivits i flera parallella spår och enligt principen ”många bäckar små”, där varje åtgärd sammantaget bidrar till en större effekt.– Innovationsarbete och hållbara lösningar gör verklig skillnad hos kunderna och minskar utsläppen i hela värdekedjan– inte bara i vår egen produktion, säger Josefin Carlsson. Josefin Carlsson jobbar som hållbarhetsspecialist på Fagerhult i Habo. Den största påverkan finns i användningsfasen, där utsläppen sedan 2021 har reducerats kontinuerligt med totalt cirka 200 000 ton CO₂e – en minskning på 49 procent. Samtidigt har utsläppen i Scope 1 och 2 minskat med 60 procent sedan basåret. Hållbarhet i praktiken En avgörande faktor bakom utvecklingen är de många parallella initiativen, där materialval spelar en central roll.Sedan 2025 tillverkas majoriteten av armaturerna med stomme av extruderad aluminium av profiler med upp till 75 procent återvunnet material, vilket bidrar till en årlig klimatbesparing på cirka 225 ton CO₂e.Under 2025 återbrukade Fagerhult fler än hundra armaturer per arbetsdag via initiativet ReLight. Genom att förse befintliga armaturer med ny teknik och förlänga deras livscykel minskar klimatpåverkan från material och produktion kraftigt. Totalt har över 50 000 produkter fått nytt liv genom återbruk.Produktutvecklingen är samtidigt en viktig motor i omställningen, och flera innovationer har både minskat klimatpåverkan och ökat energieffektiviteten: Multilume Re:Think har sedan lanseringen 2021 minskat Scope 3‑utsläppen med över 320 ton CO₂e, genom en smart konstruktion och ett miljövänliga materialval. Detta motsvarar effekten av att plantera och låta 1 300 träd växa i tio år. Twin Dual Driver har reducerat klimatpåverkan från driftdon med 49 procent genom effektivare elektronik och förbättrad materialsammansättning. Wrapped, med stomme av Solid Board, har upp till 89 procent lägre klimatpåverkan per kilo jämfört med jungfruligt aluminium. Gallery - products Samtidigt har fler än var tionde såld armatur i dag en integrerad sensor, vilket bidrar till minskad energianvändning i drift. En central del i framgången är det långsiktiga och faktabaserade arbetssättet.– Utifrån livscykelanalyserna har vi kunnat identifiera var och när klimatpåverkan uppstår – och hur vi kan göra störst skillnad. Den kunskapen tar vi också med oss i vårt fortsatta arbete med att minska vår klimatpåverkan vidare, avslutar Josefin Carlsson.